Har spenderat morgon med att läsa om anarkafemenism vilket fick igång pulsen på mig lite. Detta ledde självklart att jag läst en del av Emma Goldman, en kvinna som var fylld av fantastiska citat.
"Jag kräver kvinnans självständighet, hennes rätt att klara sig själv; att leva för sig själv, att älska vem hon vill, eller så många hon vill. Jag kräver båda könens frihet, handlingsfrihet, frihet vad gäller kärlek och frihet i moderskap."
Detta skrev hon 1897, och det är lika slagkraftigt och aktuellt nu som då. Det stör mig en aning om att det fortfarande idag är tjejer (och killar för den delen) som tror att "feminist" betyder ungefär: "homosexuell kvinna som hatar män, inte bär BH och slutat raka sig under armarna." Jag tycker det är så synd att ordet, och självklart rörelsen i sig har fått den stämpeln. Sedan hör man ju också att "feminism det är bara kvinnor som vill att det ska bli ett matrarkat så att männen ska få känna hur det är att vara kvinna" (känns det inte igen?) Jag säger inte att det inte finns kvinnor som säger detta (*suck* SCUM-manifestet), men det jag vill att människor ska veta är att det är mer än så.
När jag får frågan "Vad är feminism för dig?" Så svarar jag för det mesta i stil med "Jämställdhet. Att det inte ska finnas någon skillnad på hur människor behandlas beroende på något så otroligt fånigt som kön" För det ska inte behövas finnas en lag (Jämställdhetslagen) för att vi ska förstå att det inte gör någon skillnad.
En gång fick jag en fråga när jag gick i högstadiet, "är du feminist?" Mitt svar var "ja, det är väl egentligen alla?", men då säger en annan tjej i närheten:
"NEJ! jag är inte feminist jag rakar mig under armarna, (åter till kroppsbehåringen) tycker inte det är fel att kvinnor laga mat, och det är ju faktiskt vi som föder barn"
Ja, vad ska man säga emot detta slående och starka argumentet? Då började jag ett högljutt tal om att jämställdhet, och att det inte är det att man ska vara emot att laga mat, utan att det inte ska tas förgivet att det ska vara så. Nu hade jag nog suckat, kallat henne kretin och låtit henne leva i sin dumma värld. (Har för övrigt hört att hon HAR skaffat barn nu några år senare, hoppas hon är nöjd och lycklig med sin lott, trots att jag tycker illa om henne) MEN, det är fel av mig. Man ska inte ge upp, man ska ta kampen och säga
"Nej du har fel! Jag tänker inte leva i ett samhälle där jag är en produkt, jag tänker inte bara vara något värd för att jag föder fram nya män"
Lite radikalt, jag vet, men det gillar vi. Om vi inte alla är radikala hur ska vi då kunna förvänta oss någon förändring. Om vi alla är tysta om våra åsikter, hur ska man då få folk att komma till insikt? Jag vill ju inte vara sån med det är många som har väldigt svårt att tänka själva.
Jaha, hade egentligen bara tänkt skriva, "titta vilka fina citat av Emma Goldman", men ni fick detta på köpet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar